Vanliga frågor

Det uppstår många frågor när ett vattenskyddsområde tas fram. Här har vi samlat de vanligaste frågorna. Får du inte svar här är du alltid välkommen att kontakta oss. Använd formuläret nedan så svarar vi så snart vi kan.
Varför måste vi skydda Ätran?
Idag håller dricksvattnet i Falkenberg hög kvalitet. Men utan skydd mot föroreningar finns det en stor risk att vårt vatten blir odrickbart. Då grundvattentillgången inte är tillräcklig för att försörja hela Falkenberg måste vi komplettera med ytvatten från Ätran. Ett sätt att trygga tillgången till rent och friskt dricksvatten är att skapa ett vattenskyddsområde runt nedre Ätran. Vi är beroende av att Ätrans vatten förblir rent och friskt. Därför måste vi skydda Ätran.
Vad är ett vattenskyddsområde?
Ett vattenskyddsområde är ett geografiskt avgränsat område som motsvarar det område som en dricksvattentäkt får sitt vatten ifrån. I ett vattenskyddsområde finns det regler för vad man får och inte får göra inom området, vissa aktiviteter ärförbjudna och vissa kräver anmälan eller tillstånd.
Hur fastställs ett vattenskyddsområde?
Länsstyrelsen fastställer vattenskyddsområdet på begäran av huvudmannen. Huvudmannen är den som ansvarar för dricksvattenförsörjningen inom ett geografiskt område. I Falkenbergs kommun är det FAVRAB, Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB som är huvudman. FAVRAB är ett helägt kommunalt bolag som äger alla anläggningar för vatten och avlopp i Falkenberg. VIVAB utför all drift åt FAVRAB. 

Naturvårdsverket har tagit fram en handbok och allmänna råd om hur ett vattenskyddsområde bör avgränsas. I dessa finns även förslag på skyddsföreskrifter och bestämmelser som i möjligaste mån kommer att följas i arbetet med Ätrans vattenskydd. Den generella principen är att ett skyddsområde ska utgöra ett så bra skydd som möjligt för vattentäkten. Men samtidigt ska det inte vara mer restriktivt än nödvändigt.
Varför ska vi ha vattenskyddsområden?

Vattenskyddsområden ska bidra till att dricksvattnet ska skyddas, både på kort och lång sikt. 


Miljöbalkens sjunde kapitel ”Skydd av naturen” reglerar att en kommun eller länsstyrelse får fastställa ett område som vattenskyddsområde och att det ska finnas skyddsföreskrifter till området. Det finns också ett EU-direktiv (Vattendirektivet) som behandlar vattenskyddsområden. Paragraferna i Miljöbalkens sjunde kapitel är Sveriges sätt att se till att vi följer den EU-lagstiftning som åligger oss medlemmar. EU-direktivet finns med i svensk lagstiftning genom lagar, förordningar och nationella miljömål.

Hur tas zonerna fram?

Det krävs god kännedom om hur vattentäkten, alltså Ätran, fungerar och om vilka risker som finns inom området för att kunna ta fram de olika zonerna. I området görs en riskanalys av Miljö och hälsa som ger en vägledning till hur zonerna ska indelas.


Primär zon = närmast vattenuttaget, inom denna zon tar det mindre än 12 timmar för vattnet att nå den punkt där vattnet i Ätran tas upp till dricksvatten via vattenverket i Kärreberg, Vessigebro.


Sekundär zon =  från 12 timmar till 24 timmar från det att vattnet tas upp i Kärreberg, Vessigebro.


Tertiär zon finns också men kommer inte att finnas med i Ätrans vattenskyddsområde då det rör hela avrinningsområdet.


Naturvårdsverket har gett ut en handbok om hur ett vattenskyddsområde bör se ut. Det är den som används vid framtagande av vattenskyddsområde. I den kan man läsa mera om hur avgränsningen ska gå till och vilka regler som är möjliga att införa.


Naturvårdsverket handbok om vattenskyddsområde







Vad menas med de olika zonerna?
Vattenskyddsområden är oftast indelade i primära, sekundära och ibland, tertiära zoner. 

Det är vattnets rinntid till uttagspunkten som avgör zonernas indelning. Alltså hur lång tid det tar för vattnet att rinna till platsen där man tar in vattnet (det så kallade råvattnet) till vattenverket för produktion av dricksvatten. Det är för att man ska ha tid att åtgärda en eventuell förorening innan den når vattentäkten. I de olika zonerna gäller olika regler. Generellt är det fler restriktioner i den primära zonen eftersom det som sker där påverkar vattnet mest. 

Primär zon =  inom denna zon tar det mindre än 12 timmar för vattnet att nå vattenintaget till vattenverket i Vessigebro. Enligt Naturvårdsverkets "Handbok om vattenskyddsområde" ska även våtmarker, dränerade ytor och diken ska vara inräknade i den primära zonen. I Nedre Ätrans vattenskyddsområde är dessa dock inräknade i den sekundära skyddszonen. 

Sekundär zon = inom denna zon tar det 12-24 timmars rinntid att nå vattenintaget till vattenverket i Vessigebro. Den sekundära skyddszonen ska skydda ytterligare 50 meter utanför den primära skyddszonen. Då Nedre Ätrans vattenskyddsområde består av många mindre vattendrag, diken och våtmarker har vi istället valt att ha ett större sekundärt område som täcker alla mindre vattendrag och på så vis skyddar vattentäkten. 

Tertiär zon finns också men kommer inte att finnas med i Ätrans vattenskyddsområde då det rör hela avrinningsområdet.


Hur påverkar det privatpersoner som bor inom området?

För den som bor inom vattenskyddsområdet är det viktigt att vara medveten om att man har en viktig roll för kvaliteten på dricksvattnet. Föreskrifterna kan innehålla begränsningar för privatpersoner. Det kan till exempel innebära förbud mot att tvätta bilar och maskiner med varmvatten och kemikalier om tvätten görs direkt på marken. Man kan exempelvis också behöva tillstånd för att anlägga en värmepump.  




Vad innebär föreskrifterna?

Inom ett vattenskyddsområde är det förbjudet att bedriva vissa typer av verksamheter. Det kan även krävas tillstånd för andra typer av verksamheter. I första hand gäller det verksamheter som innebär en risk för negativ påverkan på kvaliteten på vattnet. Exempelvis kan det vara industrier, nya vägar, nybyggnationer, jordbruk eller avloppsanläggningar.

Måste Ätran vara vår dricksvattentäkt?
En vanlig fråga är om vi inte kan ta vatten från någon annanstans än Ätran,  måste vi verkligen använda vattnet i Ätran till dricksvatten i Falkenberg? 
Ja, det finns inget annat alternativ som är hållbart. Grundvattentillgången i Falkenbergs kommun är inte tillräcklig för att försörja hela Falkenberg, därför måste vi använda ytvatten. I kommunen finns ingen annan ytvattentäkt som är inom lämpligt avstånd att använda.  

Varför är beräkningarna gjorda på tio års maxflöde och inte medelflöden? 

Beräkningar har gjorts efter Naturvårdsverkets rekommendationerför vattenskyddsområde. Där anges att beräkningar ska göras på högtvattenflöde.

Varför har ni räknat på 50 meter skyddszon, och inte 6 meter skyddszon?
Beräkningarna av skyddszonerna är gjorda utifrån Naturvårdsverkets ”Handbok om vattenskyddsområde” och Hav- och vattenmyndigheternas utredningar av transporttider för bekämpningsmedel. Där anges att det ska vara 50 meters skyddszon för att säkra en vattentäkt mot föroreningar. 

En skyddszon på 6 meter används för att skydda vattendrag generellt, men är inget tillräckligt skydd för en dricksvattentäkt.  
Hur har ni gjort med diken, kulveteringar och våtmarker? 
Nedre Ätrans vattenskyddsområde är ett stort område med många diken, kulveteringar och våtmarker. I och med detta blir det svårt att inkludera alla öppna diken och dräneringar i det primära skyddsområdet. Istället ligger dessa inom det sekundära skyddsområdet och får på så vis ett tillräckligt skydd. Om ingen sekundär skyddszon skulle finnas hade områden som borde vara primära skyddszoner inte ha något skydd alls. 
Vad gäller för tvätt av gödselspridare, spruta, m.m.? 
Regleringen avser att skydda vattnet från skadliga ämnen som kommer från bland annat däckpartiklar, olje- och bränslerester, vägmaterial, giftiga tungmetaller och tensider.  

Så länge gödslet inte kommer från humanslam finns det inga regleringar. Gällande sprutor finns idag redan andra regler, därför behövs det inte regleras extra här. 
Varför är det förbud mot bekämpningsmedel från 1 oktober? 
Från oktober månad används bekämpningsmedel på åkrarna för att bryta vall. Bekämpningsmedlet tas inte upp av växtlighet utan rinner istället ner till vattendrag. 
Varför får man inte rotslå plantor i vattendrag i den sekundära skyddszonen?
Bekämpningsmedelshanterade plantor kan skada vattendrag om de läggs direkt i dessa. Det vanligaste är att man rotslår dem i ett kar, vilket är ett rimligt förfarande i ett vattenskyddsområde.
Varför finns det inte restriktioner i skyddsföreskrifterna mot bräddningar från reningsverk?
Det finns tillsyn som reglerar bräddningar från reningsverk. Det är inget vi kan reglera via skyddsföreskrifter. 
Finns det restriktioner för konstgräsplaner i vattenskyddsområdet?
Det finns inga restriktioner för konstgräsplaner i VSO. Det är en verksamhet som har tillsyn på dagvattnet som alla övriga verksamheter.
Jag bor redan i ett Vattenskyddsområde. Kommer föreskrifterna att ändas? 
De vattenskyddsområden som finns inom området idag är alla skyddsområden för grundvatten. I de fall restriktionerna gäller samma sak kommer de strängaste reglerna gälla.
Får man bygga inom vattenskyddsområdet? 
Ja, så länga man håller sig till de regler som finns inom vattenskyddsområdet.
Är samhällenas dagvatten inkluderade? 
Samhällen som ligger inom 12 timmars rinntid från intaget av vatten till Kärreberg är inkluderade i den primära vattenskyddszonen.
Hur berörs dikesrensning av skyddsföreskrifterna? 
Inga ytterligare krav än vad som redan finns tillkommer.
Blir skogsbruket tillståndspliktigt?
Nej, skogsbruket regleras inte.
Hur påverkas djurhållning som sker intill ån? Blir det betesförbud i området? 
Nej, det blir inte betesförbud. 
Har ni gjort någon konsekvensanalys? Är det möjligt att ha någon annan vattentäkt? 
Ja, vi har gjort enkonsekvensanalys. Någon annan vattentäktär inte möjligt att använda på rimliga avstånd. Konsekvensanalysen finns att läsa under fliken ”Underlag
Hur många markägare berörs? 
5829 fastighetsägare berörs, varav 1891 är fastighetsägare med odlad mark. 
Varför inte skydda hela Ätran, även i centrala Falkenberg? 

Vårt råvattenintag ligger i Vessigebro. Vattenskyddsområdet sträcker sig därför från råvattenintaget och 24 timmars rinntid uppströms. 

Hur berörs hushållen i samhällena? 
Hushållen inom den primära zonen berörs exempelvis genom att de inte får tvätta bilen på gatan. 
Varför är den sekundära skyddszonen så stor? 
Föreslaget är ett område på totalt 829 km2 vilket endast är 25% av hela Ätrans avrinningsområde. Storleken på vattenskyddsområdet är framtaget utifrån Naturvårdsverkets ”Handbok om vattenskyddsområde”. Enligt handboken bör hela avrinningsområdet vara med i ett vattenskyddsområde indelat i olika zoner. Läs mer under "Vad menas med de olika zonerna?"

Då diken, dräneringar och våtmarker inte ligger med i den primära skyddszonen så är det mycket ytor mellan de olika zonerna som egentligen behöver skyddas. Genom att ha en sekundär skyddszon som täcker hela området upp till 24 timmars rinntid från vattenintaget skyddas även de delar som borde varit i den primära skyddszonen. 

Den sekundära skyddszonen har stor betydelse vid bland annat trafikplanering. En av de största riskerna i ett vattenskyddsområde är trafiken. Om området har ett sekundärt skydd tas hänsyn till vattenskydd vid ombyggnad eller nybyggnad av vägar vilket bidrar till att säkra vattenkvaliteten i framtiden. 

Ett sekundärt skydd innebär också att information om att det är ett vattenskyddsområde sätts upp, vilket i sin tur innebär att det är större chans att vi får reda på om det sker utsläpp eller olyckor i området. Inom den sekundära skyddszonen tar det upp till och med 24 timmar för vattnet att komma till råvattenintaget i Kärreberg. Om det skulle komma in förorenat vatten där är risken att vattentäkten blir obrukbar och då kan vi inte producera tillräcklig mängd vatten till Falkenberg.


© COPYRIGHT 2018